
Förtvivlan
Vad är det som händer?
det snurrar runt och eldar brinner snett i västvärldens dyslexi
de förstår inte , nej vem förstår?
Säger jag och kan inte ens må mig att skratta
förortssand i skorna och de var inte ens mina
de är sönder
irritationen skriker, ilskan sjuder
Allas röster blir slag i magen och ord
är fanemej inte bara ord.
sluta stampa på mig, jag vet att man kanske kan se ner på mig
Jag kanske inte har det som er, kanske inte är enligt samhällets normer
eller ialla fall normala ungdom
men jag har min värdighet
och utan pengar i fickan, utan familj och utan bekräftelse
står jag på mig, och hungrar i alla fall inte efter kärlek
Vänner
är ett vackert ord
ännu vackrare är innerbörden
att allt går samman, faller och reser
är någonting som händer
kanske något som man bara måste
ta och acceptera.
Ingenting jag kan göra något åt, förutom att andas
i tvättstugan där någon annan bestämt sig för att tvätta ikväll.
Jag är trött på att vänta
så jag gick till banken
Jag har en vacker vår att vänta
Och, hur mycket skit man än tar på en dag
ligger jag inte i söndermarken
jag sträcker på ryggen (vi hade ergonomi på gympan)
och ser mig inte över axeln
jag ler för att jag är jag
och för att somliga faktiskt säger att jag är
underbar
Vem har sagt att livet skulle vara en lek, en fest, en dans på rosor
Det snurrar runt, föll i trappan
drog livslusten med sig
men jag fortsatte och såg ut över snaran som lekte över världen.
Mimmi