kära damer, herrar och hermafroditer, vi har nu kommit in i en annan tid. Istiden (well, almost)

Tåget har stannat och tågkonduktören har föst ut oss från tåget in i en förväntansfull, läskig dimma. Vad som väntar vet ingen, dock är alla gissningar och spekulationer godtagbara och ska behandlas med omsorg.

Idag vaknade jag, sisådär halv tolv, med grusiga ögon och tjock hals. Förväntningarna inför fredagen med konserten är stora, dock är vetskapen om gårdagen deprimerande, vilket leder till att förväntningarna nästan grusas. Panik ledde tydligen dagens ord, hjärtesyster (mimmi) dämpade den, nathanael-bebis hjälpte också till. Nu när dagen är avklarad, med allt som den innebar, så inser jag att det snart är vinter med vad allt som det innebär. Tiden har sprungit förbi, flygit förbi, utan att ens ta hänsyn, som vanligt. När vi, snart, stiger in i en ny årstid så inser man hur allt har förändrats sen förra året, till det bättre och till det så mycket sämre. Jag kan inte hjälpa att blicka tillbaka och analysera, eller spekulera om vad som väntas, men med tanke på allt som har hänt under det pågående året så kan jag inte längre tänka realistiskt om framtiden. För mycket galna saker har hänt detta året så att jag har tappat uppfattningen om vad som egentligen anses normalt?!

 Även om jag ser på vintern med en viss fasa, så har jag nu bestämt mig för att mörkret inte  är deprimerande, det är bara mystiskt.

Anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag i timglas, jag i trummor som aldrig tystnar höfter som dansar likt eldar i ett annat land men jag är här och nu Jag har kommit på att den där stigen är rätt trasslig, trasig, tom Glöd sprätter på ryggen om nätterna Händer som rör...

som en levande maskin; andas, äter, sover, gör allt enligt ett schema som hänger på väggen. Man är en slav för sitt eget liv, en jävla slav. Målen jag satt upp har gjort mig motiverad, ja, men inte tillräckligt för att fylla ett helt rum. Begraver mi...

  Nobelfest i fredags         Syskonen uppträdde, god mat, träffa dåtidens folk ifrån en tid som man kanske helst inte tänker på. Det var i alla fall en väldigt trevlig tillställning, fick dessutomdansa vals med min lillebror - det gör ...

  Om det fanns skyltar vid varje vägval folk vaggar fram och tillbaka en tristess, en väntan istället för en längtan på framtiden, efter erfarenhet lås in dig, håll andan och blunda hårt säger en vän till en annan Du ska veta att jag int...

  - "Ja hmm det är ju typ vinter snart" - "Mimmi, det är vinter nu..." Jag och Anna kom på oss själva under ett telefonsamtal, lite efter är man ibland. Bilden är ifrån en fattiglapps-fika i gallerian igår, där vi satt lite halvslitna båda t...